Samhällsplanering

Hur fungerar samhällsplanering?

Det ska jag, utan att göra det allt för invecklat, försöka svara på.

Som Martin Neldén nämner i sin film på cursnet så finns många olika typer av planering men jag kommer att beröra fysisk planering, d.v.s. planering av var hus ska stå och vilka verksamheter som skall få finnas där.



Till min hjälp har jag tagit kontakt med Arne Nedstam, som jobbar som planerare på samhällsbyggnadskontoret i Bollnäs, Leif Wahlberg, som jobbar inom den förebyggande verksamheten på Räddningstjänsten i Bollnäs samt Torbjörn Wannkvist, förbundschef för kommunalförbundet södra Hälsingland, KfsH.



Frågorna jag ställde hade att göra med hur planeringen av samhället runt Bollnäs utifrån räddningstjänstens perspektiv gick till. Vi kom fram till olika parametrar som gäller för planeringen av bostadsområden och industriella verksamheter.



De var:

* Skyddsområde från transportleder av farligt gods.



* Strandskyddet



* Områden med risk för skred

Vi luftade även tankar om vad kommunen tillät för verksamheter.



Innan jag presenterar vad vi fick fram skall jag ta med vad jag hade med mig i bagaget när jag började arbetet. Om vi börjar att titta på utvecklingen inom kommunen så kan man glädjande säga att det är en av få kommuner i Norrland som ökar i invånarantal. Dock är ökningen bara 10-talet personer per år. Därför är det inte direkt aktuellt med nya etableringsområden vad gäller bostäder utan det man gör vid nybyggen är att man klämmer in dem i befintliga områden.



Däremot har vi fått några nya industrier och handelshus efter de två riksvägarna som passerar genom Bollnäs. Förvisso går det väl någon farligtgodstransport längs rv 50 men det är framförallt rv 83 och den parallellt löpande järnvägen, norra stambanan, som är intressant, både ur etableringssynpunkt för företag samt ur transporternas perspektiv. Ser man till etableringen så kan man krasst säga att Bollnäs södra står för det mesta vad gäller nyetableringar av handelshus och att Bollnäs norr är, i Bollnäsmått mätt, lukrativt för industrier.



Utifrån detta skapade vi en diskusion som ledde till dessa svar:



* Skyddsområde för transportleder av farligt gods

Det som görs här är att det inför alla nya etableringar görs en riskanalys utifrån de verksamheter som skall bedrivas men att det inte finns några speciella bestämmelser generellt mer än att minst skall vara ett område på 30 meter mellan transportleden och nybyggnationen. Längst övriga vägar i kommunen är den gränsen 12 meter. Något som kanske faller utanför frågan men som ändå är värd att ta upp är att man vill prioritera riksvägarna för transport av farligt gods och att man därför har förbud att transportera det på några av länsvägarna runt staden. Bland annat den som går förbi vattentäkten.
Just vattentäkten är extra känslig då det, märkligt nog, inte finns någon egentlig reservvattentäkt i området. Detta faller väl också utanför ramarna men var så sent som förra måndagen uppe i kommunfullmäktige. En reservvattentäkt skall alltså projekteras fram.

* Strandskyddet

Bollnäs ligger vid sjön Varpen som är en del av älven Ljusnan. I sjön Varpen rinner också älven Voxnan ut. Detta gör att det finns ganska mycket vatten runt staden för att vara en inlandsstad. De gränser för strandskyddsområden som är satta är att det vid medelvattenstånd skall vara minst 200 meter mellan vatten och bebyggelse längs med Ljusnan. Övriga vatten har ett strandskyddsområde på 100 meter.

* Områden med risk för skred

Det görs tekniska undersökningar vid sådana områden. Men dessa riskområden är inte aktuella att bygga vid då de inte ligger inom gränserna för intressanta områden att bygga vid.

När jag frågade om det fanns några verksamheter som inte var välkomna i kommunen p.g.a. att de kunde anses farliga så blev svaret nej. Även här gjorde man riskanalys för den tänkta verksamheten och planerade därefter.

Räddningstjänstens roll i säkerhetsarbetet

Vad gör räddningstjänsten för att bidra med säkerhetsarbetet i kommunen?

Jag skulle vilja säga att de gör mycket på hel del olika områden. Det som står som krav i LSO är ju ganska snällt formulerade så att man kan anpassa dessa efter rådande situation i den aktuella kommunen. Men här tycker jag verkligen att räddningstjänster uppfyller dessa krav.

De håller utbildningar, bl.a. för kommunens personal och även för skolornas elever. I dessa utbildningar visar man vikten av att veta hur bränder uppstår för att kunna förebygga de. Man visar också på hur man ska agera om brand uppstår.
Sedan håller man också utbildningar i heta arbeten och brand i kläder.
Fast dessa utbildningar görs mot betalning men finns ändå som resurs för allmänheten.
Nyligen har man dock haft en brandskyddsvecka där man funnits ute på stan och informerat om de åtgärder som skulle minska antalet bostadsbränder. Under denna vecka var man också ute och knackade dörr på de invandrartäta områderna i stan för att informera om vikten med brandvarnare samt att utrymningsvägarna, dvs trapphusen, är fria från "bråte" som skulle kunna vara i vägen vid brand. Denna "bråte" skulle också kunna bli initialkällan till en anlagd brand.

Men utöver dessa utbildningsaktiviteter finns vi, för jag känner mig som en i gänget, också ute på andra uppdrag för att, om möjligt, öka innevånarnas säkerhet.
Räddningstjänsten i Bollnäs har mellan ett och två larm i snitt per dag, automatlarm inräknat, och det betyder att det finns en hel del tid då personalen kan möta samhället. I mitt tycke görs dock detta allt för sällan men någon gång per vecka brukar vi i alla fall ta en tur ner mot centrum för att titta till läget. Sedan i sensomras har vi särskilt vikt fredagkvällar åt att visa oss på ställen där fylla och droger brukar kunna förekomma. Men om detta har gett något resultat är ännu för tidigt att säga då någon utredning inte blivit av.

Det finns också exempel som både skulle kunna gå in här men som också faller under tvärsektionellt arbete som jag väljer att ta upp i mitt inlägg om just det.

Då jag läser Tony Erikssons blogg så ser jag att hans kommun, enligt honom, inte gör något för att höja säkerheten för kommunens invånare. Det är i alla fall tonen i hans skrivande. Nu varken tror eller hoppas jag så är fallet. Johan Thell skriver att Uppsala inte heller har som vision att kunna nå upp till certifieringsmålet som en säker kommun. När jag försöker sätta in dessa två exempel i min egen situation så är det nog så att det kanske kostar för mycket för att komma upp till dessa klassificeringar men att jag säkert tror att alla våra kommuner gör allt de kan med de budgetar de har för att komma så nära målen som möjligt.

// J