Samhällsplanering

Hur fungerar samhällsplanering?

Det ska jag, utan att göra det allt för invecklat, försöka svara på.

Som Martin Neldén nämner i sin film på cursnet så finns många olika typer av planering men jag kommer att beröra fysisk planering, d.v.s. planering av var hus ska stå och vilka verksamheter som skall få finnas där.



Till min hjälp har jag tagit kontakt med Arne Nedstam, som jobbar som planerare på samhällsbyggnadskontoret i Bollnäs, Leif Wahlberg, som jobbar inom den förebyggande verksamheten på Räddningstjänsten i Bollnäs samt Torbjörn Wannkvist, förbundschef för kommunalförbundet södra Hälsingland, KfsH.



Frågorna jag ställde hade att göra med hur planeringen av samhället runt Bollnäs utifrån räddningstjänstens perspektiv gick till. Vi kom fram till olika parametrar som gäller för planeringen av bostadsområden och industriella verksamheter.



De var:

* Skyddsområde från transportleder av farligt gods.



* Strandskyddet



* Områden med risk för skred

Vi luftade även tankar om vad kommunen tillät för verksamheter.



Innan jag presenterar vad vi fick fram skall jag ta med vad jag hade med mig i bagaget när jag började arbetet. Om vi börjar att titta på utvecklingen inom kommunen så kan man glädjande säga att det är en av få kommuner i Norrland som ökar i invånarantal. Dock är ökningen bara 10-talet personer per år. Därför är det inte direkt aktuellt med nya etableringsområden vad gäller bostäder utan det man gör vid nybyggen är att man klämmer in dem i befintliga områden.



Däremot har vi fått några nya industrier och handelshus efter de två riksvägarna som passerar genom Bollnäs. Förvisso går det väl någon farligtgodstransport längs rv 50 men det är framförallt rv 83 och den parallellt löpande järnvägen, norra stambanan, som är intressant, både ur etableringssynpunkt för företag samt ur transporternas perspektiv. Ser man till etableringen så kan man krasst säga att Bollnäs södra står för det mesta vad gäller nyetableringar av handelshus och att Bollnäs norr är, i Bollnäsmått mätt, lukrativt för industrier.



Utifrån detta skapade vi en diskusion som ledde till dessa svar:



* Skyddsområde för transportleder av farligt gods

Det som görs här är att det inför alla nya etableringar görs en riskanalys utifrån de verksamheter som skall bedrivas men att det inte finns några speciella bestämmelser generellt mer än att minst skall vara ett område på 30 meter mellan transportleden och nybyggnationen. Längst övriga vägar i kommunen är den gränsen 12 meter. Något som kanske faller utanför frågan men som ändå är värd att ta upp är att man vill prioritera riksvägarna för transport av farligt gods och att man därför har förbud att transportera det på några av länsvägarna runt staden. Bland annat den som går förbi vattentäkten.
Just vattentäkten är extra känslig då det, märkligt nog, inte finns någon egentlig reservvattentäkt i området. Detta faller väl också utanför ramarna men var så sent som förra måndagen uppe i kommunfullmäktige. En reservvattentäkt skall alltså projekteras fram.

* Strandskyddet

Bollnäs ligger vid sjön Varpen som är en del av älven Ljusnan. I sjön Varpen rinner också älven Voxnan ut. Detta gör att det finns ganska mycket vatten runt staden för att vara en inlandsstad. De gränser för strandskyddsområden som är satta är att det vid medelvattenstånd skall vara minst 200 meter mellan vatten och bebyggelse längs med Ljusnan. Övriga vatten har ett strandskyddsområde på 100 meter.

* Områden med risk för skred

Det görs tekniska undersökningar vid sådana områden. Men dessa riskområden är inte aktuella att bygga vid då de inte ligger inom gränserna för intressanta områden att bygga vid.

När jag frågade om det fanns några verksamheter som inte var välkomna i kommunen p.g.a. att de kunde anses farliga så blev svaret nej. Även här gjorde man riskanalys för den tänkta verksamheten och planerade därefter.

Räddningstjänstens roll i säkerhetsarbetet

Vad gör räddningstjänsten för att bidra med säkerhetsarbetet i kommunen?

Jag skulle vilja säga att de gör mycket på hel del olika områden. Det som står som krav i LSO är ju ganska snällt formulerade så att man kan anpassa dessa efter rådande situation i den aktuella kommunen. Men här tycker jag verkligen att räddningstjänster uppfyller dessa krav.

De håller utbildningar, bl.a. för kommunens personal och även för skolornas elever. I dessa utbildningar visar man vikten av att veta hur bränder uppstår för att kunna förebygga de. Man visar också på hur man ska agera om brand uppstår.
Sedan håller man också utbildningar i heta arbeten och brand i kläder.
Fast dessa utbildningar görs mot betalning men finns ändå som resurs för allmänheten.
Nyligen har man dock haft en brandskyddsvecka där man funnits ute på stan och informerat om de åtgärder som skulle minska antalet bostadsbränder. Under denna vecka var man också ute och knackade dörr på de invandrartäta områderna i stan för att informera om vikten med brandvarnare samt att utrymningsvägarna, dvs trapphusen, är fria från "bråte" som skulle kunna vara i vägen vid brand. Denna "bråte" skulle också kunna bli initialkällan till en anlagd brand.

Men utöver dessa utbildningsaktiviteter finns vi, för jag känner mig som en i gänget, också ute på andra uppdrag för att, om möjligt, öka innevånarnas säkerhet.
Räddningstjänsten i Bollnäs har mellan ett och två larm i snitt per dag, automatlarm inräknat, och det betyder att det finns en hel del tid då personalen kan möta samhället. I mitt tycke görs dock detta allt för sällan men någon gång per vecka brukar vi i alla fall ta en tur ner mot centrum för att titta till läget. Sedan i sensomras har vi särskilt vikt fredagkvällar åt att visa oss på ställen där fylla och droger brukar kunna förekomma. Men om detta har gett något resultat är ännu för tidigt att säga då någon utredning inte blivit av.

Det finns också exempel som både skulle kunna gå in här men som också faller under tvärsektionellt arbete som jag väljer att ta upp i mitt inlägg om just det.

Då jag läser Tony Erikssons blogg så ser jag att hans kommun, enligt honom, inte gör något för att höja säkerheten för kommunens invånare. Det är i alla fall tonen i hans skrivande. Nu varken tror eller hoppas jag så är fallet. Johan Thell skriver att Uppsala inte heller har som vision att kunna nå upp till certifieringsmålet som en säker kommun. När jag försöker sätta in dessa två exempel i min egen situation så är det nog så att det kanske kostar för mycket för att komma upp till dessa klassificeringar men att jag säkert tror att alla våra kommuner gör allt de kan med de budgetar de har för att komma så nära målen som möjligt.

// J

Kommunala handlingsprogram

Efter att ha läst "Systematiskt säkerhetsarbete - Att arbeta med kommunala handlingsprogram" och efter att ha tittat på avsnittet om Kommunalt handlingsprogram på 90 sekunder på webben så har jag bildat mig en god uppfattning om upplägget av just kommunala handlingsprogram.

I skriften går att läsa följande:

Enligt lag (2003:778) om skydd
mot olyckor ska handlingsprogrammen
innehålla:
• Kommunens mål för verksamheten.
• De risker för olyckor som finns i kommunen och
som kan leda till räddningsinsatser.
• Hur kommunens förebyggande verksamhet är
ordnad och hur den planeras.
• Vilken förmåga kommunen har och avser att
skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser.
Här ingår de resurser kommunerna har och avser
att skaffa sig. Förmågan ska redovisas såväl med
avseende på förhållandena i fred som under höjd
beredskap.

I handlingsplanen för Bollnäs kommun finns en riskprofil och en grovanalys som tyder på att kommunen tänkt till över vad som kan vara tänkbara risker. Utifrån detta hade jag hoppats att konkreta mål satts upp men tyvärr är målen i mina ögon satta på sådant sätt att de är goda i grunden men omöjliga att mäta.
Syftet och målet med hela handlingsplanen är att skydda människors hälsa. Detta är förstås bra som utgångspunkt men sedan är målen dessa:


* öka säkerheten för samtliga medborgare och andra som vistas i Bollnäs kommun
* öka säkerheten inom samtliga verksamheter i Bollnäs kommun.
* öka säkerheten för personer som nyttjar Bollnäs kommuns verksamheter
* minska risken för avbrott som ger konsekvenser för servicen till allmänheten
4 (14)
* skapa förutsättningar för att i så stor omfattning som möjligt lindra konsekvenserna av en olycka som inträffar, oavsett olyckans art och storlek.
* redovisa den förmåga som räddningstjänsten har att genomföra insatser själva och i samverkan med andra aktörer.

Här undrar jag vad man skall öka säkerheten från för nivå. Hur vet man att man nått målen?

Men i övrigt tycker jag att tillvägagångssätten i handlingsplanen ser bra ut. Det står om utbildningskrav för kommunanställda, rutiner för tillsynsarbete. Det står vilka som har ansvar över respektive område etc.

I lagen om Skydd mot Olyckor ges varje kommun möjlighet att själv styra sina förberedande insatser efter rådande samhällssituation.
Eftersom Bollnäs kommun egentligen bara är trafiktätt under några stressiga sport- och påsklovsveckor så lägger man fokus på förebyggande av brand samt inbrott och skadegörelse. I alla fall om man ser till handlingsplanen som är skriven 2004 men sedan kontinuerligt uppdaterad. Vägverket och polisen jobbar dock på att söka lösningar till den olycksdrabbade riksväg 83. Uppsättning av kameror och tätare fartkontroller gör att man hoppas få ner antalet av de svåra olyckor som kostat ett flertal liv bara under de senaste åren. Men i handlingsplanen hittar jag inget om detta. Måhända att detta ligger utanför kommunens åtagande och hamnar på riksnivå alternativt regional nivå.
Imorgon ska jag försöka få tala med antingen Michael Lindberg eller Torbjörn Wannqvist på Räddningstjänsten i Bollnäs. Jag hoppas de ska kunna ge mer svar på hur man jobbar och om målen i handlingsprogrammet kan översättas till mer av konkret art.

/ J

Bollnäs Kommun

Nu är jag redo att ta mig an denna uppgift.

Efter att ha tittat lite i andras bloggar känns Bollnäs Kommun inte som någon stormakt bland Sveriges kommuner. Men det var väl inte heller något jag inbillat mig.
För att ge lite grundläggande fakta så följer nedan några uppgifter hämtade från http://www.bollnas.se/ som är kommunens hemsida.

"Bollnäs kommun har en folkmängd på ca 26 200 personer, varav 13 000 invånare i centralorten . Med en yta på 1 827 kvadratkilometer ger det en befolkningstäthet på 15 invånare per kvadratkilometer. Andra tätorter i kommunen är Arbrå, Kilafors och Rengsjö. Bollnäs kommun blev storkommun 1974 efter en sammanslagning av Hanebo, Arbrå och Rengsjö kommuner samt Bollnäs stad. Sysselsättningen i kommunen domineras av vård och omsorg då över en fjärdedel av alla arbetande bollnäsbor jobbar inom den branschen. Andra stora näringsgrenar är industri i olika former samt handel och kommunikation."

Jag väljer att också klistra in en organisationskarta som visar kommunens uppbyggnad.

http://www.bollnas.se/Webred/webred.nsf/Orgskiss%20stor?OpenNavigator

Det finns en lag som heter kommunallagen som talar om hur en kommun ska vara uppbygd och fungera. Därför är skillnaden i uppbyggnad mellan olika kommuner inte särskilt stor.

Jag skulle kunna skriva en lång uppsats av alla delar i kommunen men mest intressant är nog att kolla in vad kommunstyrelsen gör.
Kommunstyrelsen leder kommunens förvaltning och har det övergripande ansvaret för planering och samordning av den kommunala verksamheten. De bereder de ärenden som sedan tas upp i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen i Bollnäs består av 15 ledamöter och fullmäktige av 49.

Från regering och riksdag kommer sedan mål och krav på saker som kommunerna skall uppnå. Tillvägagångssättet att nå upp till målen bestäms av den berörda kommunen.

För att nämna områden som kommunerna är tvingade att sköta så har vi bl.a. räddningstjänst, socialtjänst, barnomsorg, älde- och handikappomsorg, vatten och avlopp, ordning och säkerhet.
Sedan finns givetvis också områden som är frivilliga för kommunen att ta sig an.

När jag kollat över vilka som har hand om räddningstjänstfrågor i kommunen så blir svaret kommunstyrelsen. På kommunens hemsida går att läsa att "kommunstyrelsen är tillika räddningsnämnd." Vidare finns uppgifter på räddningstjänstens utformning och budget. 2008 var budgeten för kommunens räddningstjänst 19,5 miljoner kronor vilket blir 745 kronor per innevånare.

Efter att ha läst flera andra bloggar så har jag kunna konstatera att kommunernas uppbyggnad ofta ser lika ut på papperet. Tillvägagångssätten skiljer lika mycket som förutsättningarna för att klara av de uppsatta målen men det är väl syftet med kommunallagen.

// J

Bloggaren, den ovane...

Idag har jag ägnat en och en halv timme på att försöka komma på vilket lösenord jag hade till bloggen. Som synes är det nu knäckt och det var nog på dagens sista försök. Men i fortsättningen kommer jag att minnas! :) I detta skede av mina studier av denna kurs är jag fortfarande i fasen då man försöker sätta sig in i vad som skall göras. Mer givande inlägg kommer när jag skaffat mig mer kött på benen. // Josef

Allting har sin början...

... så även Josefs bloggera. Har alltid funnits ett intresse av att läsa andras bloggar men att jag själv skulle börja skriva beror till väldigt stor del av att vi i skolan skall presentera våra tankar och reflektioner i denna form under några veckor under vårterminen. Får ta denna period som en testperiod så får vi se om det finns kraft och motivation att fortsätta med bloggandet sen.